SCB:s nya medianlön 2025 påverkar rekryteringen av internationell arbetskraft 

Från och med den 17 juni 2025 fastslår SCB att medianlönen i Sverige är 37 100 kr per månad. Detta har en direkt påverkan på arbetsmarknaden när det gäller ansökningar av arbetstillstånd.

För att beviljas arbetstillstånd ska ens anställning göra det möjligt att uppnå god försörjning. I praktiken innebär det att den erbjudna lönen uppgår till minst 80 % av den aktuella medianlönen, vilket med årets uppdaterade nivå motsvarar 29 680 kr/mån. Utöver det ska månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det innebär att arbetsgivare som vill rekrytera internationell kompetens behöver säkerställa att löneerbjudandet når upp till den gränsen – även för enklare eller lägre betalda tjänster.

Tröskelvärdet är ett sätt för myndigheterna att försäkra sig om att personer som kommer till Sverige för att arbeta har en lön som anses möjlig att försörja sig på, och att arbetsvillkoren är jämförbara med svenska förhållanden. Samtidigt innebär det att vissa branscher, där lönerna traditionellt ligger lägre än genomsnittet, kan få svårare att attrahera och anställa internationell arbetskraft – såvida inte lönenivåerna justeras upp.

Det här gör medianlönen till mer än en statistisk datapunkt – den blir ett konkret verktyg för arbetsmarknadspolitik, migration och lönebildning. Eftersom SCB uppdaterar siffran årligen kan tröskelvärdet komma att justeras varje år, vilket ställer krav på uppdaterad löneplanering hos arbetsgivare som verkar i en global talangmarknad.

Vilka omfattas inte av kravet på god försörjning?

Kravet på att uppnå en viss lönenivå – det som kallas god försörjning – gäller inte alla som söker arbetstillstånd i Sverige. Det finns flera undantagsgrupper, där bedömningen sker enligt andra regler eller där syftet med vistelsen skiljer sig från traditionellt arbete.

Här är de grupper som inte omfattas av försörjningskravet:

• EU/EES-medborgare och deras familjemedlemmar:
  Personer från EU/EES-området har rätt att arbeta och bo i Sverige utan arbetstillstånd, och omfattas därför inte av det nationella inkomstkravet.
  
• Sökande av EU-blåkort:
  Ett EU-blåkort är till för högkvalificerad arbetskraft och har istället ett eget, separat lönekrav som ofta ligger över medianlönen.
  
• ICT-tillstånd (Intra Corporate Transfer): Gäller medarbetare som tillfälligt förflyttas inom ett internationellt företag – till exempel från ett moderbolag till ett svenskt dotterbolag.
  
• Säsongsarbetare: Arbetar under begränsad tid, ofta inom jordbruk, turism eller livsmedel – och omfattas av särskilda regler.
  
• Idrottare och tränare: Här gäller särskilda villkor för professionella inom sportvärlden, där lönenivåerna ofta styrs av andra faktorer än kollektivavtal.
  
• Au pairer: Dessa kommer till Sverige för att delta i kulturutbyte och hjälpa till med barnpassning, ofta mot kost, logi och fickpengar – inte i första hand för att försörja sig själva.
  
• Praktikanter genom internationellt utbyte och praktikanter inom högre utbildning: Eftersom praktikperioderna är tidsbegränsade och ofta kopplade till utbildning, görs en annan bedömning av försörjning och uppehälle.
  
• Forskare: Omfattas av särskilda regler för forskningsvistelser och hanteras i regel utanför de vanliga arbetstillståndskraven.

Att känna till dessa undantag är viktigt både för arbetsgivare och individer – inte minst för att veta vilka regler som gäller och vilka förberedelser som krävs inför en ansökan. För alla andra sökande gäller huvudregeln: lönen ska vara minst 80 % av medianlönen i Sverige, vilket från och med juni 2025 motsvarar 29 680 kr i månaden.

Hur har medianlönen i Sverige utvecklats med tiden?

När Migrationsverket prövar en ansökan om arbetstillstånd är det medianlönen som gällde vid tidpunkten för att ansökan skickades in som ligger till grund för kravet på god försörjning. Det innebär att lönekravet kan variera beroende på vilket datum ansökan inkommit, eftersom SCB uppdaterar medianlönen årligen.

Varje gång SCB fastställer en ny medianlön justeras även den lägsta godtagbara lönenivån, som motsvarar 80 % av medianvärdet. Här är en sammanställning över hur medianlönen och lönekravet har förändrats de senaste åren:

Det här betyder att även en marginell förändring i datum kan påverka om lönenivån i ett erbjudande uppfyller kraven eller inte. Det är därför viktigt för arbetsgivare att:

• Hålla koll på gällande tröskelvärde när en ansökan skickas in
• Säkerställa att löneerbjudandet uppfyller 80 %-kravet utifrån aktuell median
• Planera i tid, särskilt vid rekrytering av internationell arbetskraft nära datumbrytpunkterna i juni varje år

Det är alltså lönen som är aktuell vid själva ansökningstillfället som gäller. Detta kan få stor betydelse om exempelvis en rekrytering påbörjas före medianuppdateringen men ansökan skickas in först efter.

Från medianlön till lönekartläggning – bygg en hållbar lönepolicy

Att förstå hur medianlönen påverkar både rekryteringsmöjligheter och intern rättvisa blir allt viktigare för dagens arbetsgivare. Särskilt i ljuset av förändrade regler för arbetstillstånd, lönekartläggningskrav och växande förväntningar på transparens.

Gör en översyn av era lönenivåer i relation till aktuell medianlön – både för att säkerställa att ni kan attrahera internationell kompetens och för att främja jämställda villkor internt. Kombinera gärna detta med en uppdaterad lönekartläggning, så att ni står starkt inför framtida rapporteringskrav och löneförhandlingar.

Ta hjälp av en lönebyrå som är van vid lönehantering och har koll på gällande lagar och regler.